Räntebärande tillgångar och valutor

2016 präglades av låga och tidvis negativa långräntor.

Obligationer utgjorde drygt en tredjedel av tillgångarna

Räntebärande tillgångar i form av stats- och kreditobligationer utgjorde drygt en tredjedel av placeringstillgångarna vid årets slut.

Räntebärande tillgångar

Marknadsvärdet på den räntebärande portföljen uppgick vid årets slut till 107,1 (103,8) miljarder kronor, motsvarande 32,1 (33,8) procent av totala tillgångarna.

I en miljö med mycket låga och till och med negativa räntor uppgick avkastningen för AP4:s räntebärande tillgångar till 2,0 (-0,1) procent.

Global makroförvaltning

AP4:s enhet Global makroförvaltning ansvarar för förvaltningen av främst räntebärande värdepapper och valutor. Förvaltningen bedrivs aktivt med målet att skapa en högre avkastning än index.

De statsobligationer som ränteförvaltningen handlar i begränsas till de europeiska länderna, USA och Australien.

Investeringar i kreditobligationer ska ha en BBB rating eller bättre. AP4 har en strategisk övervikt i kreditobligationer.

Förvaltningen utvärderar och investerar i gröna obligationer när de uppfyller AP4:s kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Läs mer på sidorna 19 och 21.

Valuta

AP4 valutasäkrar delar av sina utländska tillgångar. Valuta-förvaltning arbetar dels med hanteringen av AP4:s valuta-säkringsportfölj, dels med aktiv valutahandel. AP4:s valuta-exponering, det vill säga andelen tillgångar i utländska valutor som inte neutraliserats genom valutasäkring, uppgick vid årets slut till 26,9 (27,0) procent av tillgångarna.

Obligationsinnehav fördelade på emittenter

Kreditobligationer utgjorde knappt hälften av obligations-innehaven, 2016-12-31.

Obligationsinnehav fördelade efter ratingklasser

AAA-ratade obligationer utgjorde mer än tre fjärdedelar av AP4:s obligationsinnehav, 2016-12-31.

Obligationsinnehav fördelade efter valuta

Obligationer noterade i svenska kronor och US dollar utgjorde mer än tre fjärdedelar av AP4:s obligationsinnehav, 2016-12-31.

 

Intervju med Bengt Lindefeldt, Chef Global makro på AP4 och Torbjörn Kronblad, Senior förvaltare Global makro på AP4. 

  

"Nollräntemiljö", vad menar ni med det?

- I dag handlas vissa obligationer till negativ ränta i flera länder, till exempel i Sverige, Tyskland och Frankrike, berättar Bengt. Negativ ränta innebär att de som köper obligationer och därmed lånar ut pengar till stater eller bolag får betala för att få låna ut pengar.

Varför används negativa räntor?

- De senaste åren har präglats av låg tillväxt globalt med överkapacitet i ekonomierna, hög skuldsättning och fallande inflation, tillägger Torbjörn. Centralbankerna har försökt stimulera till ökad konsumtion och tillväxt med hjälp av kraftiga räntesänkningar, men det har inte varit tillräckligt.

-Då har vissa centralbanker bland annat i Japan, Euro-området och i Sverige prövat mer okonventionell penningpolitik dels köpa tillbaka statsobligationer i förtid, dels sänka styrräntan till negativ ränta, fortsätter Torbjörn. Centralbankerna hoppas att dessa ovanliga åtgärder ska få konsumtion och investeringar att öka, vilket i förlängningen bidrar till att öka tillväxten i ekonomin.

Vad är konsekvenserna?

-En positiv kortsiktig effekt av fallande räntor är att obligationer ökar i värde, säger Bengt. Problemet är dock att när pengarna ska investeras igen får man ingen avkastning i dagens nollräntemiljö i västvärlden. En annan positiv effekt, på kortare sikt, av negativ ränta är att det försvagar ett lands valuta, vilket till en början gynnar landets export och därmed tillväxt.

-Ett problem om räntan är extremt låg under en längre tid är att risken ökar för olönsamma investeringar, berättar Bengt. Ett exempel på det är bostadspriserna, som stiger eftersom det är billigt att få låna. Det riskerar att skapa en så kallad fastighetsbubbla, som kan spricka med kraftiga prisfall som följd när räntorna normaliseras och börjar stiga igen.

-Ytterligare ett problem med alltför låga räntor är att sparare måste öka sitt sparande ännu mer för att uppnå önskat sparat kapital. Då blir det mindre pengar kvar till konsumtion och investeringar.

Hur agerar AP4?

-AP4 har valt att ha en låg andel räntebärande värdepapper i totalportföljen. Enligt lag måste dock AP4 ha minst 30 procent med låg kreditrisk, säger Torbjörn. AP4 har valt att öka investeringarna i aktier, fastigheter och alternativa investeringar.

-Inom ränteförvaltningen har vi ökat andelen kredit- och bostadsobligationer, som ger något högre ränta än stats-obligationer. När Riksbanken och ECB började med negativa räntor sålde vi successivt av obligationer med negativ ränta. Eftersom vårt långsiktiga avkastningsmål är 4,5 procents real avkastning har vi en minimal andel obligationer med negativ avkastning.

-Att sälja obligationer med låg ränta har dock kortsiktigt kostat pengar, eftersom räntan på obligationer med korta löptider har fallit ytterligare. En annan strategi har varit att sälja obligationer i marknader med negativa räntor och köpa i marknader med högre ränta, berättar Bengt. Det fungerar under förutsättning att inte kostnaden för att skydda investeringen mot oönskade valutarörelser är för hög och att räntedifferensen mellan länderna består.

-Dessutom har vi kortat ränteportföljens duration det vill säga ökat andelen obligationer med kort löptid i portföljen. Det minskar risken något för att AP4 förlorar pengar när räntorna stiger igen till en mer normal nivå.

Vad händer i framtiden?

-Den absolut viktigaste frågan är när och hur penning-politiken i de berörda länderna normaliseras. Eftersom en obligation faller i värde när räntan går upp, vill vi inte vara investerad i obligationer när räntorna börjar stiga igen.

-En annan viktig fråga är hur andra tillgångsslag som till exempel aktier och fastigheter kommer att reagera på stigande räntor, avslutar Bengt. Stiger räntorna långsamt samtidigt som ekonomin växer starkt kommer normaliseringen av ekonomierna antagligen att gå lugnt och med bibehållna värden på aktier och fastigheter. Stiger räntorna däremot snabbt finns det en risk att tillgångspriserna faller och tillväxten mattas av. Det vore en riskfylld och oönskad utveckling.

Sverige har haft både kraftigt stigande fastighetspriser och ökad skuldsättning. Vår ekonomi är därför känslig för prisfall på bostäder.