Svenska pensioner

Svenska pensioner består av flera olika delar: allmän pension, tjänstepension samt egetsparande. Pensionen kan gestaltas som en pyramid, där den allmänna pensionen utgör basen.

Den allmänna pensionen kommer från staten och administreras av Pensionsmyndigheten. Den består av två delar, inkomst-pension och premiepension, vilka båda baseras på den enskilde individens inkomst. Varje månad betalar arbetsgivaren in 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten till staten. Av denna löneandel går 16 procent till inkomstpensionssystemet och 2,5 procent till premiepensionen.

I den allmänna pensionen ingår också så kallad garantipension. Den är ett grundskydd till personer som har rätt till pension, men som inte har haft en tillräcklig inkomst. Garantipensionen finansieras genom statsbudgeten och är fristående från inkomst- och premiepensionssystemet.

Premiepensionen, 2,5 procent av lönen, kan löntagaren själv påverka genom att välja hur den ska placeras inom premie-pensionssystemet. Statliga AP7 förvaltar premiepensioner för de som inte gör något eget aktivt val. Premiepensionens utveckling styrs av hur aktie- och penningmarknader utvecklas.

Tjänstepension får idag de flesta arbetsföra genom sin arbets-givare. Tjänstepensionen regleras ofta i kollektivavtal. Därutöver kan man ha ett privat pensionssparande, som tecknas individuellt.

AP-fonderna i pensionssystemet

Inkomstpensionen är ett så kallat fördelningssystem där årets inbetalda pensionsavgifter från de som arbetar används för att betala ut pensioner till samma års pensionärer. I gengäld får de som arbetar något som kallas pensionsrätter. Dagens och förväntade framtida intjänade pensionsrätter utgör systemets pensionsskuld. Var och ens intjänade pensionsrätter bestämmer storleken på den inkomstpension individen får eller kommer att få.

Systemets tillgångar består dels av den så kallade avgiftstillgången (86 procent), dels av kapitalet i AP-fonderna (14 procent). Avgiftstillgången beräknas utifrån långsiktiga prognoser om bland annat antalet arbetsföra och inkomstutveckling.

Om många arbetsföra går i pension samtidigt utan att ny arbetskraft kommer in på arbetsmarknaden kommer det att uppstå en obalans i pensionssystemet med färre människor i arbete än pensionärer. Då kommer inte de inbetalade pensionsavgifterna att räcka till att betala utgående pensioner. För att kompensera för dessa obalanser, som kan uppstå mellan generationer, finns AP-fonderna. Det är AP1-AP4 som utgör "buffertkapitalet" i pensionssystemet med syfte att täcka dessa obalanser. Från AP1-AP4 tas kapital för att täcka eventuellt underskott i pensionsutbetalningarna.

AP6 skiljer sig dock från AP1-AP4. Det är en stängd AP-fond det vill säga inget kapital förs till eller från AP6. AP7 har ett helt annat uppdrag än övriga AP-fonder då den förvaltar kapital i premiepensionssystemet.

Pensionssystemets nettoflöden

Sedan 2009 är nettoflödena i inkomstpensionssystemet negativa, det vill säga utbetalningarna till dagens pensionärer är större än avgiftsinbetalningarna från dagens löntagare. Därför har AP1- AP4, sedan dess, ett årligt utflöde av kapital till pensionssystemet för att överbrygga generationsskillnaderna som uppstår när så kallade Babyboomers går i pension.

Pensionsmyndigheteten har prognostiserat att AP1-AP4 kommer att behöva tillföra kapital till pensionssystemet under de närmaste dryga 20 åren för att täcka framtida pensionsutbetalningar.

Bromsen balanserar pensionssystemet

Inkomstpensionen är utformad så att pengarna ska räcka över tid och följer inkomstindexutvecklingen i Sverige. Är skulderna i systemet större än tillgångarna slår den så kallade bromsen, eller balanseringen som den egentligen heter, till. Således sänks inkomstpensionen när Sveriges ekonomi går dåligt och på samma sätt höjs den när det går bra för Sverige.

Det stigande värdet på AP-fondernas kapital har bidragit till att den automatiska balanseringen har undvikits under flera år. I samband med finanskrisen 2008 och 2009 slog dock bromsen till. Detta till följd av kraftiga konjunktur- och sysselsättningsnedgångar samt allmänna nedgångar på världens börser.