Regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet för 2018

AP-fonderna hade negativ avkastning under 2018, men har sedan starten 2001 bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet. Det framgår av regeringens årliga skrivelse med utvärdering av AP-fondernas verksamhet som överlämnas till riksdagen i dag.

 AP-fonderna utgör en viktig del av det svenska pensionssystemet och bidrar samtidigt till utvecklingen mot en hållbar finansmarknad, med de nya hållbarhetskraven kommer det arbetet dessutom att intensifieras de kommande åren. Bland annat behöver fossila investeringar utvärderas utifrån att fossilanvändning måste minska drastiskt om vi ska nå klimatmålen, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Ett integrerat hållbarhetsarbete och ändrade placeringsregler

Den 1 januari 2019 trädde nya placeringsregler för Första-Fjärde AP-fonden i kraft. De nya placeringsreglerna innebär att fondernas diversifierings­möjligheter har ökat samtidigt som det har införts ett krav på hållbarhet i förvaltningen. Under 2018 har Första-Fjärde AP-fonderna genom det gemensamma Etikrådet utfört ett omfattande arbete för att förbereda sig för de nya lagreglerna som innebär ett högre krav på att Första-Fjärde AP-fonderna agerar föredömligt utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

För samtliga AP-fonder är hållbarhets­frågorna en integrerad del av förvaltningen och fonderna har under året fortsatt att vidareutveckla sitt hållbarhetsarbete. De olika AP-fonderna har tagit olika initiativ i detta avseende, exempelvis genom ökade investeringar i gröna obligationer och gröna mandat, aktivt arbete för att minska portföljens koldioxidavtryck och rapportering enligt Task Force on Climate Related Financial Disclosures.

Buffertfondernas avkastning uppgick till -2 miljarder kronor 2018

Under 2018 uppgick det samlade resultatet för Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till -2 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på -0,2 procent. Detta kan jämföras med -1,1 procent som är snittet för ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek som AP-fonderna. Sedan 2001 när det nuvarande systemet infördes har den genomsnittliga avkastningen varit 5,7 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex under samma period i genomsnitt ökat med 2,9 procent per år. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Vid 2018 års slut uppgick buffertfondernas kapital till 1 383 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kronor lägre än vid föregående årsskifte. Under 2018 var nettoflödet från buffertfonderna till inkomstpensionssystemet efter administrationskostnader 28 miljarder kronor.

Avkastningen för förvalsalternativet högre än för de privata fonderna

Sjunde AP-fonden har sin roll inom premiepensionssystemet. Under 2018 hade förvalsalternativ (AP7 Såfa) en avkastning på -2,75 procent, vilket kan jämföras med -2,93 procent som var den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning har varit 6,4 procent per år sedan 2001, vilket kan jämföras med 3,6 procent för de privata fonderna i premiepensionssystemet.

Publicerad den 29 maj 2019