Aktiv förvaltning - en lönsam affär
Den uppskattade extra kostnaden för fonden att bedriva aktiv förvaltning har varit cirka 100 miljoner kronor per år. Den ska ställas mot det extra bidrag om nära 3 750 miljoner kronor, eller 1 250 miljoner kronor per år, som fonden har levererat.
En nästan evig debatt är frågan om det lönar sig att bedriva aktiv förvaltning, det vill säga att försöka vara bättre än index. Många har förfäktat tesen om att all information finns tillgänglig för samtliga samtidigt och att allt därmed är prissatt i den aktuella prissättningen av en tillgång. Ingen kan, hävdar man, över tiden vara bättre än "marknaden".
Fonden är en långsiktig förvaltare som ser en möjlighet att bedriva aktiv förvaltning i det korta perspektivet och ändå behålla ett långsiktigt fokus, eftersom fonden arbetar med olika tidshorisonter i portföljen. Sedan start har fonden varit en anhängare av aktiv förvaltning och att den strategin över tiden ger ett positivt bidrag.
"Kanske har förutsättningarna aldrig varit bättre för att bedriva aktiv förvaltning än vad de är idag."
De senaste årens våldsamma kurssvängningar och kriser är kanske argument för att marknaden trots allt inte är "perfekt" och att det för den som har resurser och klokskap lönar sig att vara en aktiv förvaltare.
Nästa fråga är naturligtvis: - Går det att försvara den extra kostnad som en aktiv förvaltning medför?
En aktiv förvaltning kostar mer. På den punkten råder det inga delade meningar. Det handlar inte bara om kostnader för individer. En aktiv avkastning kräver också betydande investeringar i system för uppföljning av risk/avkastning och allmän administration.
Kostnader för passiv förvaltning
En intern och mycket grov uppskattning visar att Fjärde AP-fonden skulle kunna bedriva en helt passiv förvaltning - alla tillgångar placerade i enlighet med valt index - som skulle kosta cirka 100 miljoner kronor per år varav personalkostnader hälften. Att kostnaden ändå blir så hög kan tillskrivas det faktum att även en passiv förvaltning kräver bemanning, administration och uppföljning av risk/avkastning.
Aktivt resultat på 3 750 miljoner kronor
Den uppskattade extra kostnad, som Fjärde AP-fonden har haft de senaste åren, för att bedriva aktiv förvaltning har varit cirka 100 miljoner kronor per år. Den ska ställas mot det extra bidrag om nära 3 750 miljoner kronor, eller 1 250 miljoner kronor per år, som har levererats den senaste treårsperioden sedan den nya organisationen kom på plats.
Ser man till den extra risk som fonden tagit, vilket en aktiv förvaltning förutsätter, är även den acceptabel. Den aktiva risken under de tre senaste åren motsvarade en volatilitet på 0,4 procent uttryckt i årstakt. Ställt i relation till den aktiva avkastning som genererat 0,7 procent i årstakt uppnås en informationskvot för perioden på 1,7 vilket är ett synnerligen högt tal. På varje krona som fonden tagit i risk har 1,7 kronor skapats.
Sammantaget - valet att bedriva en aktiv förvaltning, sett till de tre senaste åren, kan försvaras. Samtidigt är tre år en kort period för att kunna dra mer vittgående slutsatser. Därför utvärderar fonden utvecklingen löpande.
En aspekt på aktiv förvaltning, som sällan uppmärksammas, är att den ökar möjligheterna att vara en kunnig och klok ägare. Som en av de största ägarna på stockholmsbörsen blir Fjärde AP-fonden ofta kontaktad av bolag i olika ägarfrågor. En egen analys och därmed syn på bolaget - vilket en aktiv förvaltning förutsätter - ökar chanserna att besvara bolagens frågor på ett klokt och konstruktivt sätt.
Kanske har förutsättningarna aldrig varit bättre för att bedriva en aktiv förvaltning än vad de är idag. I takt med att allt fler har valt det passiva alternativet och i en tid där avkastning ofta utvärderas kvartalsvis finns ett spännande alternativ för en förvaltare med Fjärde AP-fondens mandat.
Utdrag ur Fjärde AP-fondens årsredovisning 2011