God avkastning när världen ställer om från kris till återstart

AP4:s tillgångsportfölj hade en god avkastning första halvåret 2021 om 9,9 procent, efter en likaså solid avkastning om 9,6 procent för helåret 2020. Detta är historiskt goda avkastningsnivåer och till viss del förvånande med tanke på den chock som världen har utsatts för i och med pandemin, men de måste också ses mot bakgrund av de massiva finans- och penningpolitiska stimulanser som på bred front har introducerats under 2020 och inledningen av 2021.

Niklas Ekvall i kontorsmiljö

AP4:s arbete med att integrera hållbarhet i fondens investeringar utvecklas ständigt. Två
viktiga sådana utvecklingsområden där vi tagit betydande kliv framåt det senaste året är för det första tematiska hållbarhetsinvesteringar och för det andra fundamentalt aktieurval inom de mest koldioxidintensiva företagssektorerna.   

Resultat som bidrar till pensionssystemet
AP4 har som buffertfond i det svenska allmänna pensionssystemet goda möjligheter att bygga upp en effektiv och diversifierad investeringsportfölj, och inte minst en betydande förmåga att agera långsiktigt och tåla stora marknadsrörelser och låg omsättningsbarhet där det gynnar den långsiktiga avkastningen. Dessa egenskaper är viktiga förklaringsfaktorer bakom AP4:s goda historiska resultat. Ett bra exempel på när AP4:s egenskaper har varit till nytta utgörs av vårt agerande under den mycket turbulenta inledande fasen av pandemin. Tidigt i samband med de första stora initiala fallen i aktiemarknaderna under våren 2020 började vi köpa aktier för att bibehålla vår tillgångsfördelning. Vi såg även betydande möjligheter inom andra tillgångsslag, såsom kreditobligationer.

Det snabba agerandet tidigt under pandemin har varit gynnsamt för AP4 under den väldigt hastiga återhämtningen på aktiemarknaderna som sedan följde under 2020 och som sedan fortsatt med god utveckling även under första halvåret i år. Globala aktiemarknader har under årets första sex månader stigit med över 11 procent och den svenska börsen med över 22 procent.

Det betyder att AP4 över 1,5-årsperioden helåret 2020 och första halvåret 2021 har genererat ett resultat om 83,9 miljarder kronor och att kapitalet har vuxit med 71,7 miljarder kronor samtidigt som 12,1 miljarder kronor har betalats ut till pensionssystemet.

En pågående dragkamp
Förhoppningsvis är världen nu stegvis på väg ut ur den mest akuta delen av covid-19-pandemin. Fallande smittspridning och en ökad vaccinering har möjliggjort en gradvis återöppning av många ekonomier, med accelererande BNP-tillväxt och stigande inflationstakt som följd. Till en betydande del är dessa starka makroekonomiska tal dock en direkt effekt av att de mäts i årstakt i förhållande till de extrema observationer vi såg under 2020, snarare än en pålitlig indikation på en varaktigt högre tillväxttakt.

I denna osäkra miljö är det naturligt att finansmarknadens aktörer har vissa svårigheter att avgöra vilken typ av konjunktur som världsekonomin är på väg in i samt hur allt detta kommer påverka strukturella trender och långsiktig potential för ekonomisk tillväxt. De finansiella marknaderna har redan prissatt en förhållandevis god utveckling framöver, vilket gör att det nu råder ett inslag av avvaktan trots en stark makroekonomisk miljö.

Förenklat kan man uttrycka det som en dragkamp. I ena änden av repet återfinns förhoppningen om en förlängd period av stark ekonomisk tillväxt med positiv vinstutveckling i företagssektorn. I den andra änden av repet återfinns oron för flaskhalsar och stigande inflation med åtstramande penningpolitik och negativ påverkan på den ekonomiska aktiviteten som följd. Marknadssentimentet kommer sannolikt att framöver växla fram och tillbaka beroende på vilken sida av repet som för tillfället är starkast med stora marknadsrörelser som följd.

Den ekonomiska miljön efter pandemin – som innan men på steroider
Precis som förra året vid den här tiden står vi inför en höst där det finns en förhoppning att världens ekonomier steg för steg ska kunna öppnas upp och lägga olika typer av restriktioner bakom sig. En naturlig fråga är därför ”hur kommer samhälle, ekonomi och beteenden att ha påverkats då restriktionerna tas bort?”. Vad vi vet är att det senaste årets restriktioner har inneburit stora påfrestningar för näringslivet och dramatiska förändringar för individer, privat såväl som i yrkeslivet. Utifrån detta kan det vara frestande att komma till slutsatsen att i princip allt efter pandemin också kommer att vara väldigt annorlunda jämfört med innan pandemin. Det är dock inte den slutsats vi drar i vår ekonomiska analys. Självklart kommer förändringar att ske. Många av dessa förändringar var emellertid påbörjade redan innan pandemin, medan andra företeelser troligen kommer att återgå till mönster som vi känner igen från tidigare.

Analys av ekonomiska scenarier är ett viktigt inslag i vårt arbete med att bestämma vår långsiktiga tillgångsallokering. Under den här tiden på året pågår arbetet med att uppdatera dessa långsiktiga scenarier, och utan tvekan är det många nya inslag som påverkar analysen. Trots det är huvudintrycket att flertalet av de trender vi tyckte var viktiga innan pandemin också är de trender som är de mest väsentliga efter pandemin. Många av trenderna förefaller dock vara väsentligt förstärkta, med både ökade risker och möjligheter som följd. På så sätt kan man lite förenklat karaktärisera den ekonomiska miljö vi förväntar oss efter pandemin som ”den ekonomiska miljön innan pandemin, men på steroider”.

Låt mig ge några exempel. Digitalisering och automatisering har varit i stort fokus under det senaste året. Men det var även ett mycket centralt inslag i våra scenarier innan pandemin. Utvecklingen har förstås accelererat och investeringarna inom dessa områden har varit betydande. Kraftfull och expansiv penningpolitik och stor skuldbörda är också något som varit ett hett diskussionsämne under det senaste året. Men även i detta fall är det inget nytt. Hur penningpolitiken skall normaliseras och hur uppkomna obalanser ska hanteras har varit ett stort huvudbry ända sedan finans- och eurokriserna. Detta huvudbry har nu förvärrats. Utöver detta så har stora finanspolitiska stimulanser initierats, med betydande ytterligare skulduppbyggnad som följd. Hållbarhet och inte minst klimatomställningen är en trend som år för år har växt sig allt starkare under det senaste decenniet. Likaså har i detta fall trenden stärkts under det senaste året med ett ökande antal av såväl länder som företag som gjort netto-nollutfästelser samt presenterat ambitiösa gröna investeringsplaner. En annan betydelsefull trend som var påtaglig redan innan pandemin är risken för en tillbakagång i de senaste decenniernas globalisering. Denna trend ser tyvärr också ut att kunna drivas på av pandemin genom en bekymrande utveckling inte minst avseende protektionism i handelspolitiken och begränsningar i den fria rörligheten som åtminstone delvis riskerar att bestå. Att det finns betydande risker i globala optimerade värdekedjor blev påtagligt under pandemin, även om en diskussion kring detta hade påbörjats redan dessförinnan. En utveckling med ökad protektionism och regionala spänningar kan förstås leda till att riskerna i långa internationella värdekedjor ytterligare ökar.

Listan på starka trender och likheter i den ekonomiska miljön före respektive efter pandemin kan göras längre. Mycket är sig likt, om än förstärkt. Ett nytt orosmoln som vi inte riktigt såg innan pandemin är risken för ökad strukturell inflation ett par år fram i tiden. En viktig faktor bakom denna nya oro är de ganska betydande fiskala stimulanser som vi ser på många håll runt om i världen. Om denna risk kommer att förverkligas eller inte beror mycket på hur stimulanserna kommer att användas. Kommer de att gå till investeringar som stärker långsiktig produktivitet så är det positivt för ekonomins tillväxtpotential. Om stimulanserna istället går till ändamål som inte stärker ekonomins funktionssätt finns det risker för inflation såväl som försvagad långsiktig tillväxt.

Sammantaget kan vi konstatera att det finns många starka krafter som drar i olika riktningar. Detta innebär att vi sannolikt kan förvänta oss en osäker marknadsmiljö framöver. Vi kan också förvänta oss en betydligt lägre avkastning på finansiella tillgångar de kommande åren jämfört med vad vi har sett de senaste tio åren. 

AP4:s hållbarhetsinvesteringar bidrar till klimatomställningen
AP4 har länge integrerat hållbarhet i investeringsarbetet, och har sedan 2012 halverat koldioxidutsläppen från våra investeringar. Vi har också satt som mål att vi ska halvera utsläppen ytterligare en gång senast 2030 för att sedan vara netto-noll innan 2040.

Vårt arbete med att integrera hållbarhet utvecklas ständigt. Ett spännande sådant utvecklingsområde är tematiska hållbarhetsinvesteringar där vi arbetar systematiskt och proaktivt med att finna investeringar som kan ge en god avkastning åt pensionssystemet såväl som på ett påtagligt sätt kan bidra till klimatomställningen. AP4 har under 2020 och första halvåret 2021 gjort nya tematiska investeringar inom hållbarhet uppgående till cirka 10 miljarder kronor.

Ett annat spännande utvecklingsområde är fundamentalt aktieurval inom de mest koldioxidintensiva företagssektorerna. Så här långt har vi analyserat energi- och kraftsektorerna och fokuserat investeringarna till de bolag som vi bedömer har mål och ambitioner i linje med Parisavtalet. Vi befinner oss i en omställning och många av de bolag som idag har betydande koldioxidutsläpp är inne i en anpassning av sin verksamhet och är därmed väldigt viktiga för en framgångsrik övergång till ett klimatneutralt samhälle. Bland dessa bolag hittar vi till exempel några av de största investerarna i förnyelsebar energi.

Ägarstyrning är ett prioriterat område för AP4 där vi också har en lång tradition som sträcker sig ända tillbaka till 1970-talet. Påverkansarbete är ett effektivt medel till förändring och som långsiktig aktiv ägare kan vi ta ansvar genom att kontinuerligt driva på företagens utveckling mot mer hållbara affärsmodeller. Det fundamentala aktieurvalet inom de mest koldioxidintensiva sektorerna koncentrerar vår portfölj till färre bolag, vilket också leder till större fokus och effektivitet i vårt påverkansarbete. Förutom att portföljen inom dessa sektorer nu endast innehåller bolag som har en vilja till förändring, så kommer vi genom att äga färre bolag också att ha mer tid och påverkanskraft gentemot de bolag som vi fortsatt äger.

Prissättning på växthusgasutsläpp krävs för framgångsrik omställning
Politikernas förmåga att skapa internationella överenskommelser som styr mot en hållbar utveckling kommer att vara helt avgörande för en framgångsrik och påskyndad klimatomställning. I detta sammanhang finns det två sammanlänkade åtgärder som signifikant sticker ut i betydelse. Den första är införandet av ett internationellt system för en meningsfull och fungerande prissättning av växthusgasutsläpp.  Den andra åtgärden är införandet av konkreta och effektiva metoder för att reducera det fortfarande mycket stora beroendet av kol i många delar av världen. En kraftfull koppling mellan de aktiviteter som driver klimatförändringen och kostnaden för denna skulle på ett omedelbart sätt ge starka ekonomiska och enhetliga incitament till omställning för såväl stater som företag och konsumenter. Att snabbt sluta använda kol är den enskilt viktigaste handlingen om vi ska kunna uppnå 1,5-gradersmålet. För att lyckas få med alla nödvändiga parter i sådana politiska överenskommelser är det troligt att man även behöver vara öppen för att diskutera olika typer av kompensationsmekanismer för de grupper, regioner och länder som blir mest negativt påverkade av den nödvändiga omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare på AP4. Vi har tillsammans under årets första hälft fortsatt att ta stora kliv i utvecklingen av vår verksamhet, samtidigt som vi med en god avkastning har bidragit till att stärka systemet för inkomstpension.

Stockholm den 12 juli 2021

Niklas Ekvall
Vd