Om pensionssystemet

AP4:s kapitalförvaltning har med en god avkastning över tid bidragit till att det allmänna pensionssystemet kontinuerligt har stärkts och att pensionerna har kunnat betalas ut.

Alla som har arbetat och betalar skatt i Sverige har rätt till allmän pension. Varje år avsätts 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten till pensionssystemet. Det sker dels via arbetsgivaravgiften, som betalas av arbetsgivarna, dels via den allmänna pensionsavgiften, som alla löntagare betalar. Hur stor pensionen blir beror på inkomsten under arbetslivet, men också på andra ersättningar, som sjukersättning eller a-kassa.

Det allmänna pensionssystemet består av två delar, inkomstpension och premiepension. Den största delen, 16 procentenheter, avsätts till inkomstpensionen. De pensionsavgifter som betalas in av de som arbetat under året används för att betala ut pensionerna till de som är pensionärer. Sedan 2009 har de fyra AP-fonderna tillsammans betalat ut 291 miljarder kronor netto till pensionssystemet.

Att AP-fonderna har varit nettobetalare beror främst på att de årskullar som föddes under 1940-talet var så stora att vi idag har fler pensionärer än tidigare i Sverige. Det betyder också att AP-fonderna kommer att vara nettobetalare i uppskattningsvis 20 år till, innan inflödet till buffertfonderna återigen ökar.

Inkomstpension

Inkomstpensionen är den delen i det allmänna pensionssystemet där de pensionsavgifter som betalats in av de som arbetat under året används för att betala ut pensionerna till dem som är pensionärer. Om inbetalningarna till systemet under ett år är mindre än vad som behövs för att betala ut pensionerna uppstår ett underskott. Då används AP-fondernas förvaltade kapital som en buffert för att täcka upp underskottet, och omvänt, om inbetalningarna är större än vad som behöver betalas ut, går pengarna till AP-fonderna för förvaltning. Det är därför AP-fonderna kallas för buffertfonder.

Systemet är byggt så att ingen generation ska få en högre pension på bekostnad av en annan. Om pensionssystemet kommer i obalans, det vill säga att åtagandena blir större än de tillgångar som finns, aktiveras en balansering. Det betyder att inkomstpensionen då skrivs upp i långsammare takt, till dess att pensionssystemets tillgångar åter igen är lika stora som pensionsåtaganden.

Premiepension

2,5 procent av de avsatta medlen går till premiepensionen. Det är en del av den allmänna pensionen där var och en själv kan påverka i vilka värdepappersfonder som pensionspengarna ska placeras. Om någon inte gör ett personligt val förvaltas pengarna av AP7.

Tjänstepension

Utöver det allmänna pensionssystemet har många som arbetar även ett pensionssparande som betalas av arbetsgivaren, en så kallad tjänstepension. Den kan se olika ut och bestäms antingen genom ett kollektivtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer, eller direkt med den som är anställd.