Di-debatt: Så ska börsen förbättras

Fjärde AP-fonden har tillsammans med 14 andra  förslagsställare skrivit följande debattartikel i Dagens Industri, fredagen den 24 maj 2013 om hur antalet  börsnoteringar kan ökas.

För att öka antalet börsnoteringar har en namnkunnig grupp under ledning av  Stockholmsbörsen tagit fram en rad förslag. Hela noteringsprocessen måste  förenklas och bli snabbare. Det skriver bland andra Mia Brunell Livfors, Conni  Jonsson, Harald Mix och Fredrik Lundberg.

Börsen är en unik infrastruktur för kapitalanskaffning, och därmed en  central funktion i samhället som bidrar till ökad tillväxt och fler jobb. Därför  har vi som undertecknat, under ledning av Stockholmsbörsen, fört en bred dialog  med ett hundratal personer för att ta fram en väl förankrad problemanalys och en  åtgärdslista med syftet att förbättra noteringsmarknaden. Annons: 
Inledningsvis kan konstateras att några av problemen och åtgärderna är  inom Nasdaq OMX, Stockholmsbörsens, ansvar och mandat. Det rör allmänhetens  förtroende för börsen och dess interna regelverk.

Vi i gruppen har agerat diskussionspartner, men dessa frågor ligger utanför  vårt ansvarsområde. Vi vill dock kort redogöra för de frågor som Nasdaq OMX  skyndsamt avser att genomföra:

  • Se över villkoren för kvartalsrapportering. För att bibehålla transparensen  är utgångspunkten att kvartalsvis rapportering bör finnas kvar men att  innehållskravet kan sänkas.
  • Sänka taket för extra avgift för ordrar som inte leder till avslut för att  stärka förtroendet för börsen hos småsparare.
  • Inrätta ett rådgivande organ med representanter för små och medelstora bolag  för att bättre tillvarata deras intressen.
  • Utreda möjligheten till en snabbare, enklare och mer kostnadseffektiv  noteringsprocess.
  • Om möjligt, införa dagliga auktioner i mindre bolags aktier för att öka  handeln och intresset för dessa aktier.

Andra åtgärder kräver ett fortsatt samarbete med kapitalmarknadens aktörer,  myndigheter och lagstiftare.

Många noterade bolag upplever att regelbördan är ett problem. Flera av  marknadens aktörer anser att skillnaden i värdering mellan onoterade och  noterade bolag är ett viktigt skäl till den låga noteringsaktiviteten. Är det  så, och i så fall hur kan vi jämna ut denna olikhet? Är skillnaden i möjlighet  till grundlig analys före investeringsbesluten en avgörande faktor? Eller är det  ett minskande antal analytiker och analyser? Om så är fallet, vad kan börsen och  kapitalmarknaden göra?

Vi anser att det måste vara enkelt och smidigt för såväl riskkapitalägda som  privat- och familjeägda bolag att gå mellan olika ägarformer. Vid vissa faser i  ett bolags utveckling kan ett ägande utanför börsen vara att föredra. Därför  måste vi diskutera med relevanta ansvariga om rutiner och processer för att  förenkla övergången från och åter till börsen.

Svenska bolag kämpar för att få tillgång till kapital för att finansiera  expansion. Nya kapitaltäckningsregler från EU kommer att göra det dyrare och  svårare att få banklån. Vi tror att skattelättnader för investeringar i  småföretag kan vara en väg framåt. Vi tror även att eget kapital behöver  jämställas med lånat kapital ur skattesynpunkt. Vidare bör reglerna för fonders  investeringar i små och medelstora företag ses över.

Tillväxtmarknaden First North har haft god aktivitet de senaste åren. Det har  varit en språngbräda till börsen för små tillväxtbolag. Enklare krav har  möjliggjort en listning, och därefter har bolaget kunnat växa och flytta över  till huvudlistan. Sedan starten 2006 har 106 bolag listats på First North, och  av dessa har nästan 30 bolag flyttat upp. Noteringsviljan finns, men det behövs  ökad investeringsvilja för att verkligen få utväxling på detta.

Det finns ett stort samhällsvärde i att underlätta investeringar i småbolag.  Framväxten av nya svenska små och medelstora företag är av grundläggande  betydelse för vår framtida tillväxt och förmåga att skapa jobb.

Enligt vetenskapliga studier har snabbväxande unga företag stått för 10  procent av alla nya jobb som har skapats i USA trots att de endast representerar  1 procent av alla företag. En annan studie visar att 92 procent av alla nya jobb  i amerikanska företag har skapats efter att bolaget börsnoterats.

Vi hyser en stark förhoppning att den givande diskussion som vi påbörjat ska  fortsätta i en ny fas, där myndigheter och lagstiftare ingår, samt resultera i  ytterligare ett antal förslag som förbättrar noteringsmarknaden. Slutmålet  måste vara ett ekosystem för kapitalanskaffning där börsen, riskapitalbolag,  institutionella ägare, investeringsfonder och privata ägare och familjer  tillsammans ger bolagen bästa möjliga förutsättningar att finansiera tillväxt  och skapa nya jobb.

Caroline af Ugglas, aktiechef/ägarstyrningsansvarig, Skandia
Jan Amethier, Head of Corporate Finance, Handelsbanken Capital  Markets
Harald Mix, vd, Altor Equity Partners Marcus Storch, direktör
Hans Otterling, partner, Northzone
Conni Jonsson, managing  partner, EQT
Fredrik Lundberg, vd, L E Lundbergföretagen
Mia Brunell  Livfors, vd, Investment AB Kinnevik
Mats A. Andersson, vd, Fjärde  AP-fonden
Anders Narvinger, direktör
John Abrahamson, chef, Corporate  Finance, SEB
Göran Espelund, vd, Lannebo Fonder
Jens Henriksson, vd,  Nasdaq OMX Stockholm
Hans-Ole Jochumsen, styrelseordförande, Nasdaq OMX  Stockholm
Adam Kostyal, noteringsansvarig, Nasdaq OMX Stockholm