Di-debatt: Volkswagen missbrukar sitt ärende i Scania

Fjärde AP-fonden har tillsammans med AMF, Swedbank Robur  Fonder och Skandia och skrivit följande debattartikel i Dagens Industri fredagen den 23 augusti 2013 angående  jävsproblematiken i Scania efter att huvudägaren Volkswagen avskaffat  valberedningen.

Vid årsstämman i maj körde huvudägaren Volkswagen över  minoriteten genom att avskaffa valberedningen. Detta var slutpunkten på flera  års fruktlösa diskussioner mellan institutionella ägarna och Volkswagen om en  rimlig styrelserepresentation för minoritetsägarna. Av dagens nio stämmovalda  styrelseledamöter, är det bara två som kan anses oberoende i förhållande till  huvudägaren Volkswagen. Det är oacceptabelt med tanke på den stora minoriteten  och betydande potentiella jävsproblem.

På stämman i maj krävde vi och övriga svenska institutioner att styrelsen på  årsstämman 2014 ska lämna en fullständig redogörelse för samtliga beslut inom  Scania där det kan antas finnas intressekonflikt i relationen med det  konkurrerande företaget mellan Scania och MAN, som båda huvudägs av Volkswagen.  Vi begärde också att revisorn ägnar särskild uppmärksamhet åt denna fråga i sin  förvaltningsrevision.

Inför årets stämma övervägde vi att kräva en särskild granskningsman. Men  eftersom detta både är ett trubbigt instrument, en sista beklaglig utväg och  samtidigt ett nederlag för Scanias samlade ägarkollektiv, valde vi att ge  huvudägaren Volkswagen chansen att i en öppen dialog säkerställa att bolagets  40-procentiga minoritet inte missgynnas i samordningen mellan Scania och MAN.  Detta i linje med att vi konsekvent i vårt ägararbete prioriterar dialog framför  konfrontation. Det är alltså vår förhoppning att Volkswagen inser allvaret i  jävsproblematiken och tillmötesgår minoriteten på denna punkt.

Vi hoppas också att Volkswagen, liksom andra huvudägare i svenska börsbolag,  inser vidden av att nonchalera både minoritetsaktieägare och den  samförståndsanda som utvecklats inom ramen för Svensk kod för  bolagsstyrning.

När koden för bolagsstyrning presenterades för snart tio år sedan var den  resultatet av att marknadens aktörer enades om att ta ett gemensamt ansvar för  ett regelverk kring ägarstyrning som skapar professionalism, transparens och  förtroende för börsen som marknadsplats. Den svenska börsens och börsföretagens  öppenhet är tveklöst också en av förklaringarna till det höga internationella  ägandet på Stockholmsbörsen. Och investerarna har inte blivit besvikna.  Stockholmsbörsens utveckling har slagit världssnittet på såväl fem som tio och  femton års horisont.

När Volkswagen nu går på kollisionskurs mot en stor minoritet ställs frågan  om rösträttsskillnaderna på sin spets. Detta är en av de frågor som historiskt  diskuterats och lösts i samförstånd mellan olika ägargrupper. Från  institutionernas sida har vi accepterat en rimlig grad av rösträttsskillnad  samtidigt som de ledande industriella ägarna varit beredda till en fortlöpande  dialog om inflytande, t ex via valberedningarnas mandat, för olika ägare.

Vår grunduppfattning är alltjämt att alla aktier i ett bolag bör medföra  samma ansvar och samma röstvärde.

I en budsituation är det lika naturligt att köparen betalar samma pris för  varje aktie. Trots detta har vi från institutionellt håll accepterat  rösträttsskillnader – t ex för att behålla och stimulera entreprenörer – så  länge det finns en förtroendefull dialog mellan A-och B-aktieägare. Även svenska  regeringsrepresentanter har genom åren försvarat systemet med A- och B-aktier  inför kritik från EU i vetskapen att vår modell bidragit till att ett litet land  som Sverige kunnat attrahera kapital och utveckla ett så stort antal  internationellt framgångsrika storföretag.

Vi anser att Volkswagens agerande på årets Scaniastämma är ett missbruk av  ett system som bygger på förtroende. Internationellt ses rösträttsskillnader i  bolag generellt som skadligt. Det är en uppenbar fara att Volkswagens agerande i  Scania ger kritikerna argument för att ifrågasätta det svenska samförståndet  kring detta och i värsta fall även ifrågasätta Sverige som en attraktiv marknad  för aktieinvesteringar.

Skulle Scanias styrelse, tvärsemot våra förhoppningar, ännu en gång negligera  våra önskemål kommer frågan om tillsättande av en särskild granskningsman att få  ny aktualitet.

Vi kommer i Scania, liksom andra företag där vi har ett ägarinflytande,  fortsätta att aktivt och målmedvetet driva ägarfrågor. Det ligger nämligen i  vårt uppdrag från fondandelsägare och pensionssparare att både skapa en god  avkastning och att samtidigt försäkra oss om att det riskkapital som spararna  tillskjuter börsföretagen hanteras med respekt.

Caroline af Ugglas Aktiechef, Skandia

Mats Andersson VD, Fjärde AP-fonden

Marianne Nilsson vVD och chef ägarstyrning, Swedbank Robur Fonder

Anders Oscarsson VD, AMF Fonder och ägaransvarig AMF